Jag minns en ö här

nu häver havet sig upp

- horisonten bågnar

 

HeAVe  handlar om havsnivåhöjningen. Projektet inleddes under en residensvistelse i Stockholms norra skärgård på Björkö Konstnod i november 2021, och är en svit aktioner / koreografier som gestaltar olika sätt att förhålla sig till den stigande havsnivån. Projektet syftar till att skapa bilder av ett skeende som är svårt att greppa. Klimatkrisen diskuteras ofta utifrån ekonomiska och tekniska lösningsmodeller men mer sällan utifrån ett känslomässigt perspektiv. Med det här projektet vill jag föreslå en poetisk ingenjörskonst som kan ligga till grund för dialog om våra hav och kuster.

 

Jag utgår från platsen där jag arbetar och dess specifika förutsättningar, men projektets tematik sträcker sig utöver en enskild geografi- klimatförändringarna och dess konsekvenser är ju ett globalt fenomen. Det finns en poäng med att använda det lokala som utgångspunkt för diskussion om de här problemen, inte minst då det gör det lättare att förstå- på ett intellektuellt såväl som på ett känslomässigt plan.

 

En utgångspunkt för projektet är SDG (Sustainable development goal ) # 13 som lyder :

”Take urgent action to combat climate change and its impacts” och Joseph Beuys uppmaning ”poetically suggest the healing potential of art”. I fältet mellan det militant uppmanande och det poetiskt suggererande finns det, som jag ser det, möjlighet att belysa ett skeende genom en konstnärlig gestaltning och att skapa en narrativ ingång till klimatproblematiken för åskådaren.